Sidor

2008-01-25

Min favoritpoet

Jag tar och gör lite reklam för min favoritpoet, Anne Sexton. Hon skrev i samma självutlämnande anda som Sylvia Plath (och tog livet av sig precis som Plath), men är mycket bättre tycker jag. Jag är inte någon expert på poesi, men för mig är bra poesi den som träffar rätt i hjärtat och betyder någonting för läsaren. Jag ska inte skriva så mycket mer, det finns mycket att läsa om henne på nätet för den som skulle vara intresserad. Här är en av mina favoritdikter av henne:

Her Kind

I have gone out, a possessed witch,
haunting the black air, braver at night;
dreaming evil, I have done my hitch
over the plain houses, light by light:
lonely thing, twelve-fingered, out of mind.
A woman like that is not a woman, quite.
I have been her kind.

I have found the warm caves in the woods,
filled them with skillets, carvings, shelves,
closets, silks, innumerable goods;
fixed the suppers for the worms and the elves:
whining, rearranging the disaligned.
A woman like that is misunderstood.
I have been her kind.

I have ridden in your cart, driver,
waved my nude arms at villages going by,
learning the last bright routes, survivor
where your flames still bite my thigh
and my ribs crack where your wheels wind.
A woman like that is not ashamed to die.
I have been her kind.

Ur boken The complete poems (ett mycket bra köp kan jag lova!)

1 kommentar:

Arina sa...

Det är väl själva definitionen på bra poesi, att den träffar en rätt i hjärtat, eller magen eller någon annastans där man känner mycket.