Sidor

2008-08-16

Gabrielle Wittkop: Barnahandlerskan

Den här boken hade varit outhärdlig att läsa om den utspelat sig i nutid, men i ett smått romantiserat men ändå smutsigt och kaotiskt revolutionsfrankrike så är det en vidrig men ändå läsvärd berättelse. Boken består av brev skrivna av en kvinna som driver en framgångsrik barnbordell, som de flesta barnen inte kommer levande ifrån. Det är kidnappningar, pedofiler, våldtäkter och syfilis men också vackra kläder, galghumor och ett fint beskrivet 1700-talsparis i bakgrunden.

Boken är inspirerad av markis de Sade och tillägnad honom, och han figurerar även som karaktär i boken. Men själv har jag aldrig varit särskilt intresserad av den liderlige markisens upptåg, så jag missade säkert en del poänger.

Språket är vackert som kontrast till det hemska (kanske överdrivet hemska) innehållet, och jag läste hela boken i ett svep för jag kunde inte lägga ifrån mig den. Om det är moraliskt förkastligt att läsa en sådan här bok och dessutom tycka att den är bra lämnar jag åt andra att diskutera, men jag vill få sagt att jag tycker att det är viktigt att böcker som vågar tänja på gränserna både skrivs och ges ut - författare är ofta alldeles för rädda för fördömanden för att våga ta ut svängarna ordentligt.

2 kommentarer:

Magister sa...

låter som en intressant bok -- jag har noterat titeln. Kan vara bra research -- jag har extremt svävande planer på att skriva någon fantasy-novell i pseudoeuropeisk 1700-talsmiljö, och det här låter som en bra introduktion till den nedre änden av det sociala spektrat.

Har du läst någon biografi över Casanova, eller möjligen hans flera tusen sidor långa självbiografi? En fascinerande figur som levde under just den perioden. Jag kan särskilt rekommendera John Masters' biografi av dem jag läst hittills. Jag håller så sakteliga på med självbiografin, men har bara läst en volym av tolv hittills.

En riktigt bra bokserie som utspelar sig under den perioden (tidigt 1700-tal, fram till ungefär 1712/13) är Neal Stephenson magnifika 2700-sidiga Baroque Cycle (tre böcker). Den är lite svår att beskriva -- jag brukar kalla den en idéhistorisk skröna i brytpunkten mellan religion och vetenskap, fylld av kryptografer, pirater, alkemister, kungar, drottningar, tiggare, bankirer och annat löst folk. Historiska personer som Ludvig XIV gästspelar ofta, men även om den följer historiska skeenden ganska väl så är det ingen historisk fiction utan snarare alternativhistoria. Och den blir ALDRIG tråkig, även om man givetvis fäster sig mer vid vissa karaktärer än andra (min favorit är Jack "Half-Cocked Jack" Shaftoe, tiggarkungen som blir vän med Ludvig XIV efter en minst sagt färgstark karriär som soldat, tiggare, falskmyntare och konspiratör). Serien ger intryck av att vara väldigt väl researchad, med hela miniartiklar om sådana saker som penningflödet i Europa och hur Newgate-fängelset var uppbyggt, samt hur en njurstensoperation gick till (EXTREMT obehaglig läsning!).

Yrs
Martin

Olivia sa...

Bara du är beredd på att det är ganska vidrig läsning så...

Nej, jag har inte läst något om Casanova. Jag har överhuvudtaget inte läst särskilt mycket om enskilda historiska personer, jag vet faktiskt inte varför. Fast som tonåring var jag ett tag lite besatt av kejsar Augustus.

Stephenson är allt med på min långa lista över intressanta författare, men jag har inte läst något av honom än. Men av din beskrivning blev jag mer sugen, får se vad jag har råd med i nästa bokbeställning.