Sidor

2009-07-31

Storm

Det blåser rejält ute, vilket jag älskar. Jag älskar dock inte att mina fönster blåser igen hela tiden, det blir så kvavt inne. Men jag kom på en fiffig lösning:
















Lille Jätten var den enda boken jag kände att jag kunde offra med gott samvete, så de två andra fönstren står och slår i vinden. Det knakar och viner något alldeles, men det är rätt mysigt tycker jag.

2009-07-25

Naomi Novik: Elfenbensriket

Del fyra i serien om draken Temeraire och hans människa Laurence. I den här boken drabbas alla drakar i Storbritannien av en smittsam och dödlig sjukdom. Men Temeraire blir inte sjuk och man kommer fram till att det måste vara tack vare att han redan haft sjukdomen och blivit botad. Så tillsammans med några av de sjuka drakarna beger de sig till Kapstaden för att leta efter botemedlet.

Länge tyckte jag att boken var den snällaste och barnvänligaste i serien, men sedan blev det desto blodigare. Och spännande. Jag låg uppe till fyra i natt och läste (så jag ber om ursäkt för den här kassa recensionen, jag är så trött). Det här var den bästa boken hittills i serien i mitt tycke, både roligare och mer spännande än de tidigare delarna. Intressantare också, det är sällan fantasy utspelar sig i Afrika.

Det finns inte en chans att jag tänker vänta på den svenska översättningen av del fem!

2009-07-20

Så går det när man inte läser andra bloggar

Det var ju typiskt, är jag den sista som får veta att Amanda Palmer och Neil Gaiman är ihop? De är söta tillsammans i alla fall, trots åldersskillnaden. Synd bara att varenda Gaiman-fan kommer att påstå att de alltid har gillat hennes musik.

2009-07-18

Om havtorn och honung

Idag trotsade jag, mamma, min syster och hennes fästman regnvädret och begav oss iväg på studiebesök i Dingle hos ett par som odlar havtorn. Mamma brukar köpa sina bär där och påstår att hon inte har varit förkyld sedan hon började äta några dagligen.

Det var faktiskt rätt intressant att vandra runt bland de stora buskarna, vars bär dock inte mognar förrän i augusti. Hanplantorna får inga bär, det är bara honorna som producerar de extremt vitaminrika bären. Träden var inhägnade, för rådjuren gillar att festa på bladen, som är proteinrika.

Min systers fästman är från Guatemala, och där har han en stor biodling, jämte sitt kaffe- och apelsinplantage. Men de vill gärna börja med en småskalig biodling i sverige också, vilket havtornsodlaren tyckte var en förträfflig idé, han lånar gärna ut en bit mark! Havtornsbuskarna pollineras dock inte av bin, det jobbet gör vinden, men en rapsodling är på gång på ägorna, och den kan behöva lite bin.

Jag tycker att biodling är jätteintressant, så jag hoppas att de gör verklighet av planerna. Jag har till och med en bok om biodling, som visserligen är från 1931, men den är rolig att titta i.

2009-07-17

Smygfoto

Jag var ute och badade idag och tog ett smygfoto på en kvinna som satt och läste. Jag själv var upptagen med att bada och pladdra med mamma och syrran, så jag fick inte läst något. Det var i vilket fall som helst en härlig dag idag, men framöver ska det tydligen bli regn, så då kan jag med gott samvete ligga inne och läsa. Fast det är förstås rätt mysigt att bada i ösregn också, det gjorde vi i onsdags.

2009-07-13

Den stora kokboksflytten

Mitt kylskåp har gått sönder, och jag ska få ett nytt imorgon. Vilket jag givetvis är glad för, men nu måste jag flytta på kokböckerna som står ovanpå.



















Mary Ann Shaffer: Guernseys litteratur- och potatisskalspajssällskap

Den här boken har det skrivits om på många bokbloggar, och jag känner att jag egentligen inte kan tillföra så mycket mer. Jag var först lite tveksam eftersom jag inte brukar gilla brevromaner, och så låter potatisskalspaj oerhört oaptitligt (jag lider av lätt potatisskalsfobi). Jag hade inte behövt vara så pessimistisk, för den var underbar. Rolig, varm, härliga karaktärer. Det är något alldeles extra rörande att till exempel läsa om en enkel fiskare som upptäcker Shakespeare och finner tröst i hans ord.

Sen fick den mig att börja tänka på att mormor och morfar träffades under andra världskriget, när morfar, som var skåning, kom till Lysekil ombord på minröjningsfartyget Ven. Vilket fick mig att gå till mormor på ålderdomshemmet och ställa en massa frågor om när hon och morfar träffades. Det var både roligt och sorgligt. Särskilt roligt, när mormor härmade gamla tanter som vid den tiden såg ner på deras förhållande eftersom mormor "gått emellan" (morfar var redan gift och hade barn).

I vilket fall som helst, de skrev många brev till varandra på den tiden, när förhållandet var nytt. Mormor grät sig till sömns på kvällarna när morfar var på ett eller annat uppdrag i Östersjön. När de gifte sig beslutade de sig för att slänga breven, för de tyckte att de var deras ensak. Suck, vad irriterande! Nu när jag fått smak på brev igen.

Morfar älskade litteratur, och även om han helst läste thrillers, så hade han säkert gillat den här boken, för den tar kärleken till litteraturen på allvar - utan att vara snobbigt finkulturell. Den fick mig att känna upprättelse för alla gånger någon har sagt till mig att försöka leva i verkligheten istället för med näsan i en bok.

2009-07-07

2009-07-05

Guillermo Martínez: Lucianas långsamma död

Det var ett par veckor sedan jag läste ut den, men jag ska försöka skriva något om den ändå. Författaren är från Argentina och är förutom författare även matematiker. Det märks i den här boken för det är en hel del filosoferande kring sannolikhet, logik och slump.

Luciana är helt säker på att den hemlighetsfulle författaren Kloster är skyldig till att ha mördat hennes familjemedlemmar en efter en. Problemet är bara att ingen annan tror henne, eftersom det ser ut som tragiska olyckor. Men Lucianas berättelse är ändå trovärdig, tills man får höra Klosters version - då vet man helt plötsligt inte vad man ska tro.

Det är en intelligent, spännande och mångbottnad roman som ger läsaren en hel del att fundera på, under läsningen och efteråt. Boken handlar dessutom mycket om litteraturen och hur den kan påverka oss.

Film i kväll

Ikväll ska jag nog se på Parfymen på TV4. Boken den bygger på är helt klart en av mina favoriter, så det ska bli intressant att se filmen. Jag har inte tyckt att den varit värd besväret att hyra eller ens ladda ner, men när den nu går på tv får jag väl ge den en chans.