Sidor

2009-12-31

Några av årets bästa skivor

Edit augusti 2010: Jag har förkortat listan över årets bästa skivor, från 20 till 1, den som jag fortfarande lyssnar på dagligen. 

Sunset rubdown – Dragonslayer

2009-12-22

Min julläsning

Nu har jag lagt nästan alla andra böcker åt sidan, det är Fforde som gäller hädanefter! Förrförra julen läste jag First among sequels, nu är det dags för Shades of grey, som varken ingår i Thursday Next-serien eller Nursery Crime-serien. Bara omslaget gör ju att man vill läsa den!


Bokfrågornas ABC del 4

Sent omsider svarar jag nu på del 4 i Lilla Os utmaning.

1. Deckare säljer som smör inte bara i Sverige. Vem är din favortiförfattare i genren? Vem är din favoritperson i deckarvärlden?

Jag har många favoriter, så det blir svårt att välja. Men om jag nu måste välja en, så säger jag nog John Connolly, som med ett nästan poetiskt vackert språk skriver våldsamma och lite övernaturliga deckare med privatdetektiven Charlie Parker i huvudrollen. Jag har bara läst de fyra första böckerna än så länge, den nionde kommer ut nästa år. Jag har faktiskt tänkt göra 2010 till året då jag kommer ikapp i min läsning av Connollys böcker. Han har dessutom skrivit tre fristående romaner samt en novellsamling (jag har den signerade utgåvan av samlingen, men jag har tyvärr inte läst den).

Favoritperson är lite svårare. Jag är dock väldigt förtjust i kommissarie Brunetti i Donna Leons böcker, han är godhjärtad utan att vara mesig.

2. Jag är ingen storläsare av drama, men det händer. Främst var det under mina litteraturstudier som jag fick i mig en del. Vilken är din favoritpjäs? Har du läst eller sett den, eller kanske både och?

Jag fick också i mig en del under mina litteraturstudier (som visserligen bara varade en termin, men ändå), bland annat Brechts Den kaukasiska kritcirkeln, som jag tyckte mycket om. Den har jag inte sett spelad. Euripides Medea är en annan favorit. Den bästa pjäs jag sett spelad är nog Shakespeares Stormen.

3. D som i dumburk. Böcker blir inte sällan tv-serier. Vilken är din favoritserie med en litterär förlaga?

Dexter, fast jag har bara sett första säsongen. Jag har läst de två första böckerna i serien, och tv-versionen är mycket bättre. Bones är jag väldigt förtjust i, men jag har inte läst Kathy Reichs böcker som den bygger (löst) på.

4. Det är redan december. Berätta om en bok som utspelar sig i december eller i alla fall på vintern.

Terry Pratchetts bok Wintersmith utspelar sig på vintern. Det är den tredje delen i Discworldserien om den unga häxan Tiffany Aching. I den här boken blir the wintersmith, som är en slags personifiering av vintern, förälskad i henne. Böckerna om Tiffany hör till Pratchetts allra finaste, och är skrivna med lite yngre läsare i åtanke. Första boken, The Wee Free men finns översatt till svenska, under namnet Små blå män.

2009-12-21

Sveriges sämsta bibliotek

Titeln kanske är lite väl överdriven, det finns säkert sämre, men jag nominerar ändå Lysekils Stadsbibliotek till Sveriges sämsta.

Jag har skrivit om Lysekils stadsbibliotek tidigare, i diverse spridda inlägg, men jag tänkte att en gång för alla samla några av mina iakttagelser och klagomål på ett ställe, och även skicka länken till någon av bibliotekarierna där, eftersom jag tycker att det här är något de borde ta till sig. Klagomål bakom ryggen på folk är bara fegt och ynkligt.

1. Mitt första och största klagomål är bibliotekariernas och assistenternas beteende. De är sura och ohjälpsamma, och det händer att assistenterna i utlåningsdisken inte ens svarar på tilltal. Detta är inte något jag är ensam om att tycka, jag har frågat ganska många Lysekilsbor vad de tycker om biblioteket, och det jag oftast får höra är att bibliotekarierna och assistenterna är så sura och dryga. Nu är de inte sura och dryga mot alla, om det kommer in någon de känner, eller någon de vill fjäska för, till exempel någon höjdare i kommunstyrelsen eller en kulturtant iklädd böljande kulturcape, då är det idel skratt och leenden. Men vi som är där flera gånger i veckan och som ser till att de faktiskt har en omsättning, vi bevärdigas inte ens med ett uppskattande leende.  Ber man om hjälp med något får man en så förintande blick att man genast vill be om ursäkt, trots att det är deras jobb. I de kurserna jag har gått hittills inom B&I har det talats en hel del om att bibliotekarierna ska kunna hjälpa till med att söka svar på det mesta, men jag tror inte att folk vågar fråga bibliotekarierna i Lysekil om någonting, för risken är att man får gå därifrån med dumstruten nedtryckt över de rodnande öronen. Det verkar som om det råder en allmän konsensus bland personalen på biblioteket att folk i allmänhet är för korkade för sitt eget bästa.

2. Det satsas alldeles för lite på barn- och ungdomsverksamheter. Barndelen av biblioteket börjar se lite skabbig ut, faktum är att den ser nästan exakt likadan ut som när jag var liten, och jag är nästan 32. Under årets sportlov hade de som enda sportlovsaktivitet för barn och ungdomar möjligheten att följa med sina mor- eller farföräldrar till biblioteket och hjälpa dem släktforska (se mitt inlägg om det här). Vänta nu, har bibliotekarierna som kom på den roliga aktiviteten ens varit barn?

3. Fjärrlån är i princip omöjligt. Jag kan drömma mig tillbaka till min tid i Värmland, där alla biblioteken samarbetade och man fick tag på i princip vilken bok man än ville ha. Fjärrlån på skönlitteratur var inget problem, men i Lysekil är det strängt förbjudet. Ibland är det kanske en fördel, eftersom de hellre köper in en bok än fjärrlånar den, men jag kan inte be dem köpa in varenda bok jag vill läsa.

4. Det här har jag klagat över mycket här på bloggen, men bibliotekariernas bristande respekt för fantasylitteratur är näst intill löjlig. En del barn- och ungdomsfantasy köps in (tack vare mig har de till exempel Naomi Noviks böcker), men kvalitetsfantasyn för vuxna är näst intill obefintlig. Det som de har är gammalt. Den enda nyare vuxenfantasy de har är Nick Perumovs serie Diamantsvärdet och träsvärdet (ryskt=fint). Jag bryr mig inte så mycket för egen del, jag köper min fantasy själv och läser på engelska, men jag kan väl inte vara den enda i Lysekil som gillar fantasy? Eller rättare sagt, det vet jag att jag inte är, Nick Perumov är alltid utlånad.
När jag frågade varför de inte köper in mer fantasy fick jag svaret att det inte är populärt. När jag sade att det är det visst, så fick jag svaret: "Inte bland de äldre". Vad är det för ett svar, och sedan när är biblioteket främst till för de gamla? Visst är det fint att gubbarna har någonstans att läsa sina dagstidningar tillsammans, och det är väl nog så trevligt att tanterna får läsa sin Alice Lyttkens. Men vi 70-talister då? Om jag har tolkat bokbloggosfären rätt så är vi ganska många som gillar fantasy, och då menar jag inte bara barnfantasy. Det finns mycket bra ny fantasy översatt till svenska, till exempel: George R.R. Martin, Patrick Rothfuss, Jasper Fforde och Scott Lynch för att bara nämna några. Jag vet att biblioteket hellre lägger sina pengar på deckare, men deckare är produkter av sin tid, som snabbt blir omoderna. Fantasy är däremot tidlöst, och har därmed längre bäst före datum på hyllan. Jag skulle kunna ge dem en lång lista på fantasy de borde ha, men jag känner på mig att jag inte ligger så bra till efter det här inlägget...

5. Punkt fem hänger ihop lite med föregående punkt, och det är att det inte bara är fantasy de är dåliga på. Överhuvudtaget har de ett rätt magert utbud, men köper gärna in böcker som ingen vill läsa. Jag säger inte att de bara har skräp, bevisligen lånar jag en hel del där (i år har jag faktiskt nästan bara läst böcker från biblioteket), men det är ändå mycket jag saknar. Varför har de till exempel ingen pockethylla? Det var längesedan jag besökte ett bibliotek som inte har det. Det är ett bra sätt att för en lite billigare slant köpa in sådant som de inte skulle våga sig på annars. Överhuvudtaget så är Lysekils Stadsbibliotek ett omodernt bibliotek, som borde ta klivet in i 2000-talet, hur obehagligt det än kan vara för bibliotekariernas stackars bakåtsträvande sinnen.

Nu frågar sig säkert någon varför jag ändå går till biblioteket. Svaret är enkelt, det är för att det är det enda som finns att tillgå. Jag skulle inte ha råd att åka till Uddevalla varje gång jag vill låna en bok. Så jag får stå ut, och hoppas att något av min kritik kanske går hem. Men jag tvivlar, bibliotekarierna i Lysekil förändrar sig inte, helt enkelt för att de inte behöver förändra sig, för det finns ändå inget annat bibliotek att gå till här.

Jag vill slutligen påpeka att det finns en och annan trevlig bibliotekarie och assistent på biblioteket, men de som är sura förstör ju helhetsintrycket.

Tillägg 14:e april 2010: Jag förstår att det mesta bottnar i personalbrist och dåligt med pengar. Och ja, min kritik är aningen överdriven. Och märkligt nog har biblioteket blivit bättre den senaste tiden. Det kan kanske ha något att göra med den nya vikarierande barnbibliotekarien. Jag låter ändå det här inlägget finnas kvar, även om jag ångrar en del jag skrev.

Tvåårsjubileum

Den 23:e december år 2007 påbörjade jag den här bloggen. Den är en av ytterst få påbörjade projekt som jag lyckats hålla vid liv, någonsin. Jag är kanske inte helt nöjd med allt jag har skrivit, men jag har i alla fall skrivit. Bloggen har varit ett sätt för mig att klara mig igenom ganska så djupa depressioner och jobbiga livskriser. Bloggen har gjort att jag har känt att jag haft kontroll över åtminstone en liten del av mitt liv, en liten del av mig själv där jag inte känner mig korkad, ful och misslyckad.

Depressioner är fördummande. Det är som om min hjärna är vilse i någon slags tjock otäck dimma som inte vill skingras hur mycket jag än försöker. Får jag någon gång en intressant tanke om en bok jag läser, så är den tanken garanterat försvunnen när jag ska skriva om boken. Jag kan inte formulera mig lika bra som när jag gick på gymnasiet, vilket känns hemskt för det borde ju vara tvärtom.

Men jag skriver ändå, för det får mig att må lite bättre. Om sedan någon läser min blogg och får ett och annat boktips, så är det bara en bonus.

2009-12-20

Fantastisk novellsamling

Jag har läst novellsamlingen Babian av Naja Marie Aidt. Den var väldigt bra, men jag känner mig inte riktigt manad att skriva en recension. Läs den här i SvD i stället, den är rätt träffsäker.

2009-12-18

Ny layout

Jag var fruktansvärt trött på den vita, sterila looken jag hade på bloggen, så jag har bytt. Resultatet ser inte lika proffsigt ut, men lite mer hemtrevligt. Det är inte riktigt klart än, till exempel blev titelskylten väldigt ful. Bakgrunden är förstås tillfällig över jul, men det fiffiga med just den här layouten är att det är så lätt att byta bakgrund. Jag ska även finjustera teckensnittet lite, men då måste jag gå in i koden och ändra ännu mer och det orkar jag inte just nu.

Jag har kollat bloggen i Firefox och Chrome, i upplösningen 1024*768. Om det är någon som har en annan browser eller skärmupplösning och bloggen ser skum ut, hör gärna av er!

Edit: Nu har jag sett att det ser lite konstigt ut på en widescreenskärm, allt ligger långt till vänster på ett lite irriterande sätt. Men så får det vara tills vidare.

2009-12-16

Bokfrågornas ABC del 3

Oj oj, del tre i abc-utmaningen är svårast hittills, så det blir inte direkt några djupgående svar.

1. Hur skulle du definiera chick-lit? Vad är ditt förhållande till genren?

Lättlästa, humoristiska må-bra romaner, som oftast har en romantisk handling, eller en kvinna som kämpar sig igenom diverse svårigheter för att till slut få ett lyckligt slut. Jag har inte läst så mycket i genren, men det finns faktiskt ett par författarinnor jag gillar, Jane Green och Jennifer Wiener. Jag har inte läst allt av dem, men det jag har läst har faktist varit underhållande. Jag tror att en del personer undermedvetet ser ner på genren för att den är riktad nästan enbart till kvinnor.

2. Berätta om en bok som innehåller en viktig ceremoni.

Jag kan faktiskt inte komma på någon. Reserverar den här platsen för eventuellt svar senare, om jag helt plötsligt skulle få en uppenbarelse.

3. Förra veckan delades den spanskspråkiga världens mest prestigefulla litteraturpris Cervantespriset ut. Cervantes skrev om antihjälten Don Quijote. Vem är litteraturens största anti-hjälte enligt dig?

Jag vet inte om han är litteraturens största, men jag är väldigt förtjust i Inquisitor Glokta i Joe Abercrombies fantasytrilogi The first law. Han är en bitter och cynisk krympling, som ständigt plågas av skador han fått under tortyr som krigsfånge. Han är rätt svår att beskriva, han måste läsas.

4. Dela med dig av ett citat som på något sätt anknyter till böcker och författare!

Jag lägger aldrig citat på minnet, så jag googlade lite i stället, och hittade det här:




If there's a book you really want to read but it hasn't been written yet, then you must write it. ~Toni Morrison


2009-12-12

Det här duger inte, Olivia

Jag bestämde mig för ett tag sedan att inte ha mer än tre böcker på gång samtidigt, och det fungerade faktiskt ganska bra ett tag. Men nu har de gamla vanorna smugit sig på mig igen. Jag har för tillfället sju böcker på gång, och kommer givetvis ingenstans i någon av dem. Det är följande böcker:

Mo Hayder - Ritual
Charles Stross - Singularity Sky
George R.R. Martin - A feast for crows
Terry Pratchett - Unseen academicals
Tom Rob Smith - The secret speech
Naja Marie Aidt - Babian
Kate Mosse - Kryptan

För övrigt så borde jag egentligen läsa kurslitteratur, men motivationen infinner sig inte för tillfället.

2009-12-09

Dan Brown - Den förlorade symbolen

Jag tyckte att Angels & Demons var en ganska underhållande thriller, trots (eller kanske på grund av) en helt osannolik handling och ett inte särskilt elegant språk. The DaVinci code var också underhållande, men som en sämre upprepning av Angels & Demons. Den förlorade symbolen är den tredje boken om Robert Langdon, och den här gången brydde jag mig inte om att läsa den på engelska, för den stod där på "enveckaslånehyllan" på biblioteket och såg lockande ut.

Den här boken utspelar sig i Washington D.C. och handlar om frimurarhemligheter. Det är samma blandning av konspirationsteorier, gåtor, religion, hemliga sällskap, symboler och pseudovetenskap som tidigare böcker, plus en rejäl portion patriotism. Brown gör sitt bästa för att få noetik att verka vara riktig vetenskap (det är det inte), att få frimurarna att framstå som mer än den grupp pellejönsar de faktiskt är och att få intrigen att räcka boken igenom. Och nej, han lyckas inte.

Robert Langdon är en synnerligen platt karaktär, han är mer ett levande symbollexikon (på nybörjarnivå, Brown fördjupar sig inte direkt) än en människa. Därför bryr man sig inte om vad som händer honom, och därmed är boken inte ett dugg spännande.

Om jag hade trott på någon högre makt, och att människan har en själ hade jag nog tyckt bättre om boken, eftersom det är en hel del flummeri om sådant, särskilt mot slutet av boken.

Under hela läsningen har jag känslan av att Brown tror sig vara väldigt intellektuell och slug, och att han satt och skrockade för sig själv medan han skrev boken, samtidigt som han slog upp en och annan sak på wikipedia och tänkte: "Nu jäklar har jag hittat något som jag inte har hört talas om förut, då har nog ingen annan gjort det heller!"

Den var alltså inte särskilt bra. Men ändå rätt underhållande, och den var ett himla bra tidsfördriv när jag låg på akuten i sju timmar och väntade på doktorn i fredags.

2009-12-08

Bokfrågornas ABC - B

1. B som är böcker. Köper du mycket böcker? Nya eller begagnade? Eller brukar du kanske få dem eller låna dem? Är det vissa böcker som du måste äga?

Mängder, mängder. Jag har långt över 1000 böcker. Jag köper på loppis, antikvariat, nätbokhandlar, ebay, vanliga bokhandlar, utgallrade låneböcker från biblioteket. Dessutom laddar jag ner e-böcker (både legalt och illegalt). Min hylla med engelskspråkig litteratur, främst då fantasy, skulle jag inte vilja leva utan. Jag är också väldigt förtjust i min kokbokssamling, som hela tiden växer (ett av mina senaste loppisfynd är kokboken Kokfrun, från 1927). Jag lånar förstås en massa böcker också, från vänner och från biblioteket. Och nej, jag hinner inte läsa allt.

2. B-filmer är rätt kassa filmer. Berätta om en riktigt dålig bok som du läst.

Dan Browns Gåtornas palats var riktigt, riktigt usel. Det är sällan jag avslutar böcker som visar sig vara dåliga, men den var faktiskt lite underhållande också, i all sin uselhet. Annars är jag rätt bra på att undvika kassa böcker. Det är ju inte som att jag frivilligt utsätter mig för Camilla Läckberg.

3. A-laget är dessutom bättre än B-laget. Finns det mer eller mindre fin litteratur? Ge exempel på båda och förklara hur du tänker.

I min värld, nej. Visst finns det sådant som jag betraktar som skräp, som Björn Ranelid och ovan nämnda Läckberg, men det finns ju folk som gillar dem så jag betraktar inte deras litteratur som mindre värd. Sedan finns det ju mer eller mindre välskriven litteratur, litteratur som bara underhåller och litteratur som går in på djupet och verkligen ställer krav på läsaren. Men att den ena skulle vara finare än den andra, det går jag inte med på. Jag vet att jag är löjligt politiskt korrekt i den här frågan, men jag hatar litterärt snobberi.

Fast ett enklare svar på frågan skulle nog vara, att fin litteratur för mig är riktigt bra fantasy.

4. Läser du många biografier? Berätta om en favorit. Vems biografi vill du gärna läsa? Vems kan du vara utan? Vad tycker du om ”fejkbiografier” där verkligheten och det fiktiva blandas? Har du läst någon?

Nej, jag är inte särskilt förtjust i biografier. Verkliga människoöden tråkar ut mig. Det finns förstås undantag, In i vildmarken tyckte jag till exempel var riktigt bra. Ibland kan det vara kul att läsa om någon historisk person, men det är sällan jag orkar läsa en hel biografi. Fejkbiografier intresserar mig inte heller. Däremot kan romaner som bygger på verkliga händelser vara bra, till exempel Mordbyn som jag nyligen läste.

Frågor från Lilla O

Bokfrågornas ABC - A

Den här utmaningen från Lilla O verkar kul så jag hakar på (i efterskott).

1. Alfa var första bokstaven i det grekiska alfabetet. Berätta om en bok som du på något sätt förknippar med Grekland.

Idéernas grotta av José Carlos Somoza utspelar sig i det antika Grekland, och det är en lurig och hela tiden spännande och intressant deckare. Jag hittade en bra recension här, för den som vill veta något om handlingen.

2. Adam var enligt Judendomen, Kristendomen och Islam den första människan på jorden. Nämn en bok som handlar om eller är skriven av en Adam.

Nej, här står det still. Kan inte komma på någon Adam jag har läst något av, eller om. En snabb sökning på Libraryting bland mina böcker gav resultatet Adam och Eva av Arto Paasilinna. Jag vill minnas att jag fick den i julklapp någon gång, men jag har aldrig varit sugen på att läsa den.

3. Vilka var de första böckerna du minns att du läste eller hörde när du var barn? Har du läst dem för dina egna eller andras barn?

Man läste mycket för mig när jag var liten, så jag har massor av barndomsfavoriter, men en som verkligen får mitt hjärta att känna sig lite extra varmt är Kom in och drick en kopp te av Karin Stjernholm Ræder. Det är en gulligt illustrerad bilderbok som handlar om en tant som bjuder in en grävling vid namn Grustav på en kopp te. Snart flyttar hela hans familj in, vilket tantens sköldpadda Mollberg blir sur över. Men Mollberg och Grustav blir vänner när de hjälps åt att leta efter Lill-Grustav som rymt hemifrån.

Mormor läste den för mig, och en gång när jag, hon och morfar var ute och plockade svamp i skogen, gick jag omkring och ropade på grävlingar (och älgar) och ville bjuda hem dem på en kopp te. Det var dock ingen som nappade på erbjudandet.

Själv har jag inte läst den för några barn, om jag nu inte läste den för min lillebror någon gång när han var liten.

4. Mänsklighetens vagga finns enligt forskare i Afrika. Berätta om en bok som på något sätt anknyter till denna väldiga kontinent.

Nattens inre och Konturer av den dag som nalkas är två ruggiga och ruggigt bra romaner av Léonora Miano. De handlar om otäcka saker som människor gör, och tvingas göra, mot varandra i skuggan av krig. Böckerna utspelar sig i ett fiktivt västafrikanskt land, som först drabbas av krig, i Nattens inre, och sedan av efterkrigstidens förfall i Konturer av den dag som nalkas, i ett samhälle där barn är en handelsvara och religion är en fasad för mörka krafter. Språket är starkt och vackert, och ibland är det nästan plågsamt att läsa.

Enkätdags

En enkät som jag hittade hos Ett hem utan böcker.

Vilken bok i dina hyllor har du haft längst?
Jag har en hel del av mina barnböcker i hyllan, och de har jag haft sedan jag var liten. De flesta bilderböckerna ligger dock i källaren. Några böcker som jag läser om ganska ofta är Gösta Knutssons underbara böcker om Nalle Lufs. När det gäller ungdoms- och vuxenböcker så är det nog narniaböckerna och David Eddings böcker som jag har haft längst.

Vad… läser du just nu? läste du senast? ska du läsa sedan?
Jag läste precis ut Dan Browns senaste (den var dålig), och håller på med A feast for crows av George R.R. Martin och Neuropath av Scott Bakker. Sedan vet jag inte vad jag ska läsa, jag har ganska mycket att välja på. Men jag har fått för mig att jag ska hinna läsa ut Singularity Sky av Charles Stross innan nyår, eftersom jag har lovat att lämna tillbaka den till Arina då. Jag kom plötsligt på att jag dessutom har beställt Mo Hayders bok Ritual, så den ska jag givetvis läsa snart också. Eller så läser jag något helt annat, jag är lite oförutsägbar när det gäller läsning.

Vilken bok verkade alla utom du gilla?
Jag tyckte ju inte att Oscar Waos korta förunderliga liv, av Junot Diaz, var särskilt bra.

Vilken bok intalar du dig själv att du ska läsa?
Till att börja med de ca 300 olästa romanerna i mina hyllor...

Vilken bok som kommer ut inom ett år kommer du prioritera att läsa?
Håller tummarna för att följande författare gör verklighet av sina planer att släppa fortsättningar på sina respektive serier: George R.R. Martin, Scott Lynch, Patrick Rothfuss.

Sista sidan: läser du den först, eller väntar du tills det är dags?
Det händer att jag kikar på sista sidan, om spänningen är olidlig, eller om boken är så tråkig att jag ändå inte kommer att avsluta den. Men oftast förstör det bara, så det gör jag bara i yttersta nödfall.

“Författarens tack”: slöseri med papper och bläck, eller intressant?
Om jag skrev en bok någon gång skulle jag nog vilja tacka en massa folk, så nej, det är inte slöseri med papper.

Vilken karaktär skulle du vilja byta plats med?
Thursday Next i Jasper Ffordes böcker.

Vilken/vilka författare, som du inte redan har läst, vill du läsa?
För många för att räkna upp.

Vilken/vilka böcker i dina hyllor har du haft sedan du gick i skolan?
Jag går fortfarande i skolan, så allt. Annars, se första frågan.

Vilken/vilka böcker har fått följa med dig på flest resor?
Jag har nästan aldrig råd att resa. Men Jamaica Kincaids Lucy fick följa med till Skottland, och Jung Changs Vilda svanar fick följa med på tåg/båtluff till Italien, Albanien och Grekland.

Fanns det någon obligatorisk läsning som du hatade i skolan, men som visat sig vara riktigt bra tio år senare?
Nej, de jag gillade då gillar jag nu (Shakespeare), och de jag hatade då hatar jag fortfarande (Strindberg).

Stephen King eller Anne Rice?
De är båda författare som jag läste mycket i min ungdom, men som jag har tappat intresset för nu.

Begagnade eller sprillans nya böcker?
Jag gillar alla böcker, här diskrimineras det inte! Fast om man ska gå efter priset så föredrar jag begagnade. Samtidigt är det ett litet lyckorus att öppna ett paket från Adlibris, fullt med glänsande nya böcker.

Har du sett en film som visade sig vara bättre än originalet, det vill säga boken?
Sagan om ringen, Övertalning, Jurassic Park.

Finns det någon vars boktips du alltid lyssnar på?
Min kompis Arina. Samt ett par andra vänner också. Mina systrar också, även om det mest är de som får boktips av mig (av någon "märklig" anledning är jag deras privatbibliotek).

Rekommendera en bok eller en serie:
Jag vill passa på att rekommendera John Connollys kusliga och våldsamma deckarserie om Charlie Parker (som jag ligger sorgligt efter i, jag är på femte boken av snart nio).