Sidor

2010-01-27

Ali Shaw: The Girl with glass feet


Ida Maclaird håller på att förvandlas till glas, så hon återvänder till den lilla arkipelagen St. Hauda's land där hon varit en gång tidigare, för att leta reda på den mystiske Henry Fuwa som hon tror vet vad det är som händer med henne. Där träffar hon Midas Crook, som ser på världen genom sin kamera. De blir kära.


St. Hauda's Land är en märklig och lite magisk plats. Havet omkring är fyllt med narvalar och livsfarliga maneter som är självlysande. I skogen lever ett djur som gör allt det ser på vitt, och Henry Fuwa föder upp kor och tjurar som är pyttesmå och har vingar. Ida är dessutom inte den ende som drabbats av den märkliga och dödliga åkomman, att kroppen sakta men säkert blir till glas. Var arkipelagen ligger får läsaren aldrig veta, men det måste vara ganska långt norrut, för det är snö och vinter, och många av karaktärerna har nordiskt klingande namn.


Alla karaktärerna i boken har förlorat någon, en förälder eller en älskad, döden är ständigt närvarande. Midas lever i skuggan av sin oåtkomlige och stränga fars självmord, och han drar sig för att träffa folk, förutom sin vän Gustav och Gustavs dotter Denver (som är besatt av att rita narvalar, sedan hennes mamma drunknat).


Det är en välskriven och gripande saga, som är svår att lägga ifrån sig. Den är ganska obehaglig ibland, men hela tiden vacker. Språket är fantastiskt, men kanske lite kyligt ibland. Och det är det som får mig att tycka om boken, men inte älska den. St. Hauda's Land är en perfekt skapelse, med dess mystik och magiska realism, men människorna som bor där får jag inte riktigt grepp om. Man får inte heller särskilt många svar, saker och ting förblir mystiska och lite dunkla.


Det är ändå en rätt fantastisk debut, som jag rekommenderar varmt. 

2010-01-26

Ny layout - igen...

Titelbannern försvann, och jag orkade inte fixa den, så jag gjorde en helt ny layout i stället (logiskt nog). Det är inte helt klart förstås, jag experimenterar lite för tillfället. Jag har hittat ett fiffigt litet program som gör det lätt att göra snygg egen layout.

Dagens loppisfynd

För sammanlagt 28 kronor fick jag:



Jag är särskilt glad över Mervyn Peakes bok, eftersom jag köpte första delen i trilogin på samma loppis för några veckor sedan. Letade förgäves efter tredje delen, men jag vet att de har ett rum fullt med böcker som de fyller på från då och då, så det är möjligt att den ligger där och ruvar.

2010-01-08

John Ajvide Lindqvist - Hanteringen av odöda

Jag hade inte så höga förväntningar på den här, eftersom jag hört att den inte skulle vara lika bra som Människohamn och Låt den rätte komma in. Så jag blev inte särskilt besviken när det visade sig stämma. Egentligen är det en bra idé, med zombies som liksom inte är farliga utan mer ett samhällsproblem. Men något fattades, det där något som gjorde Människohamn så himla bra. Handlingen hinner inte utvecklas ordentligt innan boken helt plötsligt är slut.

Den var ändå värd att läsa, dels för att det gick snabbt, och dels för att den antagligen är bättre än det mesta skräp som svenska författare slänger ur sig nu för tiden. Dessutom köpte jag den på loppis för 1 krona.

2010-01-07

Bokfrågornas ABC del 7

Dags för del 7 i Lilla Os utmaning Bokfrågornas ABC.

1. Tantsnusk har väl alla hört talas om, men har du läst någon bok som skulle kunna kallas gubbsnusk?

Jag vet inte riktigt vad som räknas som gubbsnusk, men jag tror inte att jag har läst något sådant.  Det närmaste gubbsnusk jag har läst på senare tid är nog Ken Folletts En värld utan slut, där "runda, mjuka bröst" nämns väldigt ofta, och där folk då och då "kåtar upp sig bakom en kyrkopelare".

2. Berätta om en bok som fick dig att gråta! Händer det ofta att du gråter av böcker?

Det är många böcker som har fått mig att gråta, jag har väldigt lätt för att börja gråta. En bok som jag vet att jag grät väldigt mycket när jag läste, var Sula av Toni Morrison. Jag minns inte riktigt vad den handlade om, men jag minns att tårarna sprutade.
En favoritförfattare vars böcker alltid får mig att gråta är Amy Tan, jag minns inte att någon av hennes böcker inte har fått mig att gråta.

3. Berätta om en gammal favoritbok som du ofta återkommer till!

När jag var yngre läste ofta om böcker, många många gånger. Sådant har jag inte tid med nu, när jag inte läser lika snabbt som förr. Donna Tartts Den hemliga historien vet jag att jag läste flera gånger när jag gick på gymnasiet, men nu är det säkert tolv år sedan jag läste den sist, även om jag tänker på den ibland.

De enda böckerna som jag läser om riktigt ofta (minst en gång om året) nu för tiden är Gösta Knutssons underbara böcker om Nalle Lufs. De är härligt tramsiga och får mig alltid på gott humör.

4. I programmet Go´kväll brukar någon känd person bjuda in till en fiktiv middag. Vilka fyra författare, levande eller döda, skulle du bjuda och vad tror du att ni skulle prata om?

Jag skulle nog välja några favoritförfattare som verkar vara trevliga även privat, så det blir: Terry Pratchett, Joanne Harris, Jasper Fforde och Patrick Rothfuss. Jag har ingen aning om vad vi skulle prata om, för jag är väldigt tystlåten i gruppsammanhang, så jag skulle väl mest sitta och lyssna och antagligen önska att jag skulle få gå hem snart.

2010-01-05

Magisk spådom

Jag har lånat Richard Morgans bok The steel remains av en kompis, och har tänkt börja på den nu. Men vad tror LibraryThing att jag kommer tycka om den?


Adam Roberts: Yellow Blue Tibia

Vi som är tillräckligt gamla minns 1986 som ett ganska händelserikt år. För oss svenskar var förstås mordet på Olof Palme störst, men vi blev också väldigt skraja av härdsmältan i Ukrainska Tjernobyl. Tänk er nu att det inte var den mänskliga faktorn som orsakade härdsmältan, utan ondsinta rymdvarelser.

Det är bara en av ingredienserna i den här märkliga romanen, som tar sin början 1946, då ett gäng science fiction-författare kallas in av Stalin, för att skriva en fiktiv historia om hur Jorden invaderas av rymdvarelser. Detta för att kommunisterna ska ha en ny fiende att ena sig mot, eftersom Stalin är övertygad om att USA är på väg att falla. Författarna kokar ihop en historia där en slags strålningsvarelser bland annat spränger bort en stor del av Ukraina.

Projektet avbryts och faller i glömska, och 1986 är bokens huvudperson, Konstantin Skvorecky, inte längre författare utan en ganska misslyckad, skruttig gubbe och före detta alkoholist som hankar sig fram som översättare. En rad händelser börjar med att Konstantin träffar på en gammal bekant, som påstår att invasionen nu är verklighet, och att strålningsvarelserna planerar att spränga ett kärnkraftverk i Ukraina. Den ständigt skeptiske Konstantin tycker förstås att det är rent nonsens.

Jag ska inte skriva så mycket mer om handlingen, dels för att det är så mycket som händer och dels för att jag inte vill avslöja för mycket.

Det är en hela tiden underhållande och intressant bok, väldigt rolig dessutom. Dialogerna är ofta gräl och käbbel mellan Konstantin och de olika personer han träffar på. Särskilt roliga är hans gräl med en kärnfysiker som har Aspergers syndrom. Fast allvaret är aldrig särskilt långt bort, boken handlar till stor del om Sovjetunionens fall. Ibland får man en smått surrealistisk känsla, till exempel när Konstantin av misstag tas för en UFO-expert av en UFO-klubb: när han förnekar rymdvarelsernas existens så tror de att han i själva verket bekräftar dem.

En del av berättelsen är en rätt söt kärlekshistoria, mellan Konstantin och en riktigt tjock amerikansk scientolog, Dora. Jag gillar den biten av boken, eftersom det är så sällan huvudpersonens romantiska intresse är en tjock kvinna. Även om det kanske är lite gubbsjukt, eftersom hon är ung och Konstantin ganska gammal.

Boken ställer många frågor, och det är många idéer som samsas på en gång. Vad är science fiction? Varför har så många sett UFO:n samtidigt som nästan ingen tror på dem? Finns det flera verkligheter, som kan ha olika tidslinjer? Det blir lite väl spretigt ibland, för många frågor utan svar, och det är det som gör att jag tyckte att boken var bra, men inte fantastisk.

2010-01-03

Misslyckat

Det kan hända att jag var lite för elak i mitt inlägg om Lysekils Stadsbibliotek. Men elakheterna föddes ur äkta frustration över att inte ha ett bra bibliotek i staden. Jag bodde tillfälligt, 6 år närmare bestämt, i värmländska Kil, som ligger ett par mil norr om Karlstad. Det enda som var bra med Kil var närheten till skogen, och att vi hade ett riktigt bra bibliotek. Personalen där var kanske inte alltid supertrevlig, men även om det i mitt tidigare inlägg lät som om det är något jag kräver av bibliotekarier, så är det verkligen inte fallet. Det viktiga är att man får den hjälp man behöver, och för ett folkbibliotek, att de har ett bra och varierat utbud av böcker.

I vilket fall som helst, det enda jag har uppnått med det inlägget är att jag inte vågar gå till biblioteket, eftersom jag är rädd att de ska vara ännu surare. Jag skulle nog inte ha skrivit det, jag skulle ha lämnat in en lång lista över böcker de borde köpa in i stället. Då kanske jag hade nått ett av mina mål i alla fall, att de skulle få ett större utbud av fantasy.

Det är mycket som inte fungerar i Lysekils kommun, det dåliga biblioteket är antagligen bara en bieffekt.

2010-01-02

Bokfrågornas ABC del 6

Dags för bokstaven F i Bokfrågornas ABC


1. Frihet är viktigt och böcker handlar inte sällan om längtan efter detsamma. Berätta om en bok som du tycker handlar om frihet!

Joanne Harris bok Choklad handlar om den frihetsälskade och kringflackande Vianne som slår sig ner i en liten by i Frakrike och öppnar chokladaffär. Hon börjar influera byborna till att njuta lite mer av livet och att vara mer fritänkande. Byns trångsynta och stränga präst börjar genast motarbeta henne. Den här boken har även blivit film, som är väl så mysig, men inte alls lika mörk som boken. Så läs boken! Den har även fått en fortsättning, The lollipop shoes, men den är inte riktigt lika bra.

2. Böcker blir ofta film. Vad gör du helst och oftast först, ser filmen eller läser boken? Brukar du se filmatiseringar av böcker du läst?

Jag läser gärna boken först om den verkar bra eller intressant, och ofta är det ju så att jag har läst boken långt innan det blivit aktuellt med en filmatisering. Jag ser hemskt gärna filmatiseringar av böcker jag har läst, det är alltid intressant att se hur de lyckas.

3. Berätta om en riktigt bra filmatisering av en bok!

Min favorit är nog Sagan om ringen-trilogin. Böckerna är rätt trista, men jag älskar filmerna! Den röda lyktan, som är en av mina favoritfilmer, bygger på en kortroman av Su Tong. Filmen har jag sett hur många gånger som helst, och tröttnar aldrig. Romanen är också riktigt bra.

4. Jag vill att du uppmärksammar en författare som du tycker får på tok för lite utrymme.

Det var svårt, de flesta författare jag gillar får rätt mycket utrymme. Det är nog snarare så att jag retar mig på vissa författare som får för mycket utrymme. Jag tycker om att läsa böcker av författare som det inte är så mycket ståhej kring.

Bokfrågornas ABC del 5

Femte delen i Lilla Os utmaning.

1. En Evergreen är en sång som är tidlös och ständigt aktuell. Vilka böcker skulle du kategorisera som evergreens?
Alla böcker som trots att det har gått hundratals, eller kanske tusentals, år sedan de skrevs, ändå kan läsas med behållning och tala till läsaren, och som inte enbart är av historiskt intresse. Allmängiltiga böcker helt enkelt. Det kan vara allt från Gilgamesheposet till Jane Austens böcker.

2. Vilka länder i Europa läser du flest böcker från? Finns det något land du aldrig läst en bok från?

Förutom Storbritannien (plus Irland) så är det nog Frankrike, Ryssland och Tyskland. Tyvärr är engelska det enda språket (förutom svenska förstås) som jag läser flytande. Det finns nog många europeiska länder jag aldrig har läst något från, jag har till exempel aldrig läst någon albansk bok, trots att jag faktiskt har varit i Albanien.

Sverige och övriga norden är jag dålig på, jag läser hellre en engelsk bok på engelska än en svensk bok på svenska.

3. Vilka är dina europeiska favoritförfattare?

Jag kan omöjligen räkna upp alla.

4. Jag har just varit i Egypten. Berätta om en bok som har anknytning dit.

Jag måste ju ha läst någon, eftersom jag då och då har haft "egyptiska" faser. Men då har jag nog mest läst facklitteratur. En klassiker är förstås Agatha Christies "Döden på Nilen", som jag tror att jag har läst ett par gånger.

2010-01-01

Köpta böcker - 2009

Om jag har räknat rätt, så har jag köpt 89 böcker 2009! Det är förstås väldigt många loppisfynd, en hel del av böckerna har kostat under fem kronor. Men det är ändå rätt mycket. Dock inte tillräckligt! När jag var på loppis för ett tag sedan stötte jag på en bekant, som lite ironiskt sade: "Du behöver ju verkligen köpa fler böcker, Olivia."

Ja, sade jag, det gör jag faktiskt.

Nyårslöften

Inför 2009 lovade jag följande:

  • Läsa minst 10 olästa böcker ur min egen bokhylla.
  • Läsa åtminstone 4 (av 8 tror jag) böcker som jag lånat av Arina.
  • Läsa böckerna i Martinas utmaning Klassiska kvinnor.
  • Läsa i stället för att slötitta på TV. Ingen mer Dr. Phil!

Jag misslyckades naturligtvis. Jag borde sluta lova sådant som jag inte kan hålla. Första punkten lyckades jag bäst med, 7 av 10 blev det (men flera av dem köpte jag under året, så det är ju inte så att jag har färre outlästa böcker i hyllan). Jag läste inga av böckerna jag lånat av Arina. Jag läste en av böckerna i Klassiska kvinnor (Agnes Grey, som dessutom även tillhörde första punkten). Jag har nästan slutat att slötitta på tv, men det är för att jag har fått en ny dator, så jag spelar i stället. Ärligt talat skulle jag inte kunna se Dr. Phil även om jag ville, för TV4+ har mystiskt nog försvunnit.

Så inför 2010 lovar jag bara en sak, och det är att läsa fler av mina egna böcker, och färre låneböcker (för övrigt törs jag inte ens gå till biblioteket, efter mitt hätska inlägg).