Det är insidan som räknas

Jag skrev nyligen om att jag hade läst nästan hela Perdido Street Station av China Miéville, men missat att läsa slutet. Nu har jag börjat om den, och försöker skumma mig igenom det jag redan läst. Vilket visar sig vara ganska svårt, eftersom den är så bra att jag hela tiden dras in i den, och innan jag vet ordet av så har jag läst fem kapitel utan att ha hoppat över ett enda ord. Det går inte att skumma sig igenom den, den är helt enkelt för briljant.

Mindre briljant är omslaget på den amerikanska pocketutgåvan jag köpte (se bilden). Undrar om det inte hade varit värt att betala lite mer för det brittiska omslaget. Det här omslaget är fruktansvärt fult, och husen på bilden har inget att göra med hur jag föreställer mig att det ser ut i New Crobuzon (jag skulle snarare gissa på italiensk bakgata).

Kurslitteratur

Varje gång jag ska börja en ny kurs kryper paniken över mig som ett obehagligt träskmonster. Det är alltid litteraturlistan som framkallar paniken. Antingen så är det en massa böcker som kostar mellan 200 och 500 kronor, eller så en stor bok som kostar 700. Jag föredrar det senare alternativet, men i den kursen som börjar nu är listan lång och besvärlig. Några finns som tur är som e-låneböcker, och så är det en massa artiklar som var lätta att få tag på. Men så är det de där böckerna som inte finns på biblioteket och som kostar en massa att köpa. Jag har ansökt om fjärrlån, men man vet ju aldrig hur lång tid det kan ta att få böckerna. Det tjänar inte mycket till att få en bok i april som skulle varit läst i februari.

Det brukar variera från kurs till kurs hur jag gör. Jag erkänner att jag har kopierat hela böcker, men jag har även köpt böcker för tusentals kronor (sammanlagt). En del böcker känns till och med som ett trevligt tillskott i bokhyllan, som Essential sacred writings from around the world och Medical Microbiology. Men annat, böcker som man inte ens kan få sålt och som man blir uttråkad av att bara tänka på, är mindre kul att ha spenderat pengar på, särskilt när det visade sig att man knappt ens behövde öppna den för att klara av kursen. Ibland känns det som om kursledarna slänger in böcker lite på måfå bara för att jäklas, eller för att få sålt böcker som de själva skrivit.

Jag har även bytt till mig böcker, och köpt begagnat, men jag vet inte om jag orkar hålla på med en massa besvärliga affärer just nu. Så jag hoppas på det bästa, att biblioteket fixar det åt mig. I sådana fall tar jag tillbaka allt negativt jag har skrivit om Lysekils Stadsbibliotek.

My english bookshelf

När jag fick min nya bokhylla (mormors, som hon inte fick plats med på ålderdomshemmet) så bestämde jag mig för att ha mina engelskspråkiga böcker i den. Jag är inte riktigt färdig med sorteringen än, och jag har fler böcker än så på engelska - de flesta utlånade.

Det blev ändå rätt fint tycker jag, och när min systers amerikanska flickvän (eller fästmö rättare sagt) var och hälsade på nyligen var det lätt för henne att kolla igenom åtminstone en av mina bokhyllor utan att känna sig förvirrad.

Tröttnar de aldrig?

På Lysekils Stadsbiblioteks hemsida finns en lista över vad som är mest utlånat föregående månad. Dessvärre är det inte indelat i kategorier (förutom DVD som har en egen kategori), så det är nästan bara tidningar och böcker med en veckas lånetid som är med, eftersom de givetvis lånas ut oftare. Samt en elmätare man kan få låna hem för att kolla sin elförbrukning. I vilket fall som helst så är listan värdelös.

Det vore intressant med en topplista över mest utlånad skönlitteratur, även om den skulle ägas av Camilla Läckberg. Vad jag kan se på vagnen med nyligen återlämnade böcker är att svenska deckare är populärast, vilket knappast är någon överraskning.

Jag ska givetvis inte sätta mig på några höga hästar, jag är en storkonsument av skräpkultur, men jag önskar att folk åtminstone kunde variera sig lite. Tröttnar de aldrig på Marklund och kompani?

Svar på en enkät

Jag hittade den här enkäten hos Arina, men jag har sett den på andra bloggar också.

1. Vilken bok läste du senast?
The Golem's Eye av Jonathan Stroud.
2. Vilken bok ska du börja på härnäst?
Rosen på tistelön. Men jag håller på med några andra böcker också, bland annat Ptolemy's gate av Jonathan Stroud.
3. Är det övervägande manliga eller kvinnliga författare i din bokhylla?
Det har jag ingen koll på och bryr mig inte heller.

4. När du läser en bok, räknar du ner hur många sidor som är kvar, eller tänker “nu har jag kommit en fjärdedel”, “en tredjedel”, “hurra! hälften!” osv?
Ja, särskilt "Hurra, hälften!" och "Äntligen bara ett kapitel kvar". Men det är bara för att jag ska ha något att skriva om här på bloggen.

5. Hur väljer du vilka böcker du vill läsa? Ex omslag, tips från vänner, recensioner, topplistor, bloggar osv?
Vänner, bloggar, syskon, bokhandlar, omslag. Inte topplistor. I alla fall inte topplistor över mest sålda böcker.

6. När blir en bok för lång?
När den är tråkig och har hundratals sidor som kunde ha sammanfattats i en mening.

7. Läser du lika gärna på engelska (om det är originalspråket) som på svenska?
Engelska helst, i alla fall fantasy och science fiction, som lätt blir lite fånigt på svenska. Deckare och sådant kan kvitta, där tar jag det som är billigast eller finns på biblioteket.

8. Vilken bok kände du senast att du var tvungen att försöka övertala ALLA dina vänner att läsa?
Jag bedriver just nu en kampanj för att få mina systrar att läsa The Lies of Locke Lamora. Tyvärr har de en massa annat att läsa just nu. The name of the wind är en annan bok som jag talar varmt för. Och The Road har jag hittills fått två personer att läsa.

9. Kan du lämna en bok som du tycker är tråkig? Isåfall, när ger du upp?
Jag tycker inte om att ge upp, men när jag känner att en tråkig bok förstör läslusten helt och hållet, så brukar jag ge upp. Livet är ju egentligen för kort för att slösa på dåliga böcker, men det är lika mycket slöseri att bara läsa en halv bok.

10. Vilken genre är överrepresenterad i din bokhylla, och vilken finns inte alls?
Fantasy tror jag att jag har mest av. Jag har nog något ur nästan alla genrer, jag har ganska bred smak, men smörig kioskromantik är inte riktigt min grej.