Jag har inte läst så mycket de senaste månaderna, 2011 kommer förmodligen att vara mitt sämsta år någonsin angående antalet lästa böcker. Det betyder dock inte att jag inte har läst alls. Detta har jag läst sedan slutet av maj:
Patrick Rothfuss - The Wise man's fear
Så otroligt efterlängtad. Ändå låg den oläst bredvid sängen hela sommaren. Dels för att jag var rädd för att bli besviken, dels för att jag tyckte att det skulle vara fel att läsa den när jag inte mådde så bra. Jag hade inte behövt oroa mig, den var helt fantastisk!
Eoin Colfer - Atlantissyndromet
Böckerna om Artemis Fowl har en väldigt ojämn kvalitetskurva. En del är okej, andra förvånansvärt bra, och så finns det de som är riktigt kassa. Den här boken tillhörde tyvärr den sista kategorin. Totalt oinspirerad, inte särskilt rolig och inte ett dugg spännande.
Roderick Gordon & Brian Williams - Tunnlar, Djupare och Fritt fall
Fick först för mig att det var en trilogi, sen upptäckte jag att serien har fem delar hittills. Det är en bra äventyrsserie som går från att vara ett "stad under staden"-äventyr, till att påminna mer om "Till jordens medelpunkt" och liknande. Tredje delen är lite seg ibland, men ändå underhållande.
Connie Willis - Blackout
Utan tvekan den bästa boken jag har läst i år, men det är bara del ett av två så den slutade mitt i all spännning. Kommer att skriva mer om den när jag har läst andra delen, All clear.
Liz Jensen - The Rapture
Spännande och mycket bra övernaturlig thriller. Jag blev lite överraskad, för jag hade inte väntat mig att den skulle vara särskilt bra. Rekommenderas till alla som gillar undergångsstämning och hotfulla religiösa fanatiker.
Johan Theorin - Skumtimmen
Ville ha något lättläst på flyget till England. Bra för att vara svensk.
2011-09-27
2011-09-26
Personlig uppdatering
Det märks på bloggen när jag inte mår särskilt bra. Under mina nästan fyra år som bokbloggare har jag då och då haft långa perioder då jag inte skriver alls, för att kanske dyka upp någon gång ibland för att meddela att jag inte har slutat blogga, att jag är deprimerad och att jag kommer att komma tillbaka. Det känns alltid lika fånigt, inte minst för att jag vet att ingen egentligen är intresserad av min mentala hälsa. Samtidigt är jag inte den sortens person som kan låtsas som om allt är toppen och att livet är underbart, och jag klarar ofta inte av att skriva en text utan att vara personlig så givetvis färgar mina depressioner av sig på bloggen.
En av de största anledningarna till att jag ofta har varit deprimerad (har varit sjukskriven i nästan 10 år sammanlagt, och under den tiden levt på socialbidrag) är att jag har känt mig så misslyckad. Jag har problem med vikten, jag har aldrig lyckats fullfölja någon högskoleutbildning, jag har problem på det sociala planet och jag klarar inte av att behålla ett jobb eller en praktik.
Nu har äntligen vissa av mina problem fått sin förklaring. Jag har fått diagnoserna Aspergers syndrom och ADD. Jag skyller inte alla mina problem i livet på mina diagnoser, jag vet att mycket är mitt eget fel (särskilt vikten, som helt och hållet är mitt fel), men det är ändå en otrolig lättnad att kunna sätta ett namn på mina problem. Lite bittert är det att diagnosen kom så sent, jag är 33 år gammal. Hade jag fått rätt hjälp redan när jag var liten och började få problem i skolan, så hade mitt liv kanske sett annorlunda ut.
Samtidigt händer det mycket positivt i mitt liv just nu. I och med diagnoserna så kommer jag att få mycket bättre hjälp med att få ordning på mitt liv. Jag har en fantastisk pojkvän, som också har Asperger, och när jag är med honom känns tillvaron inte alls sådär grå och tung. Tyvärr bor han i England så vi kan inte träffas så ofta. Jag håller också på att professionell hjälp med att gå ner i vikt, något som kanske kommer att funka den här gången, eftersom jag har tappat chokladsuget sedan jag började ta medicinen Concerta mot min ADD.
Förhoppningsvis kommer mitt liv bara bli bättre från och med nu, men jag tar inte ut något i förskott. Just nu nöjer jag mig med att njuta av hösten, och den enorma rikedom som mina överfulla bokhyllor utgör.
En av de största anledningarna till att jag ofta har varit deprimerad (har varit sjukskriven i nästan 10 år sammanlagt, och under den tiden levt på socialbidrag) är att jag har känt mig så misslyckad. Jag har problem med vikten, jag har aldrig lyckats fullfölja någon högskoleutbildning, jag har problem på det sociala planet och jag klarar inte av att behålla ett jobb eller en praktik.
Nu har äntligen vissa av mina problem fått sin förklaring. Jag har fått diagnoserna Aspergers syndrom och ADD. Jag skyller inte alla mina problem i livet på mina diagnoser, jag vet att mycket är mitt eget fel (särskilt vikten, som helt och hållet är mitt fel), men det är ändå en otrolig lättnad att kunna sätta ett namn på mina problem. Lite bittert är det att diagnosen kom så sent, jag är 33 år gammal. Hade jag fått rätt hjälp redan när jag var liten och började få problem i skolan, så hade mitt liv kanske sett annorlunda ut.
Samtidigt händer det mycket positivt i mitt liv just nu. I och med diagnoserna så kommer jag att få mycket bättre hjälp med att få ordning på mitt liv. Jag har en fantastisk pojkvän, som också har Asperger, och när jag är med honom känns tillvaron inte alls sådär grå och tung. Tyvärr bor han i England så vi kan inte träffas så ofta. Jag håller också på att professionell hjälp med att gå ner i vikt, något som kanske kommer att funka den här gången, eftersom jag har tappat chokladsuget sedan jag började ta medicinen Concerta mot min ADD.
Förhoppningsvis kommer mitt liv bara bli bättre från och med nu, men jag tar inte ut något i förskott. Just nu nöjer jag mig med att njuta av hösten, och den enorma rikedom som mina överfulla bokhyllor utgör.
2011-05-07
Delphine de Vigan - Underjordiska timmar
"Underjordiska timmar" har två huvudpersoner, vars vägar korsas då och då, men som aldrig träffar varandra på riktigt. Den ena är karriärkvinnan Mathilde som efter att ha sagt emot sin chef börjar bli mobbad på jobbet. Hon blir ignorerad, trampad på och fråntagen sina arbestssysslor en efter en. Hon försöker härda ut, trots att hon är helt bruten.Den andra huvudpersonen är läkaren Thibault, som precis lämnat ett förhållande med en kvinna som inte älskar honom lika mycket som han älskar henne. Han betraktar trött Paris och dess invånare, träffar patient efter patient, känner sig ensam fast han är omgiven av människor.
Delphine de Vigan lyckas i den här romanen förmedla en känsla av total hopplöshet. Det är mycket skickligt, hon är en fantastisk författare. Vid någon annan tidpunkt i mitt liv hade jag säkert tyckt om den, men just nu blev jag bara deprimerad. Visst var den bra, riktigt bra. Det hindrar mig inte från att sakna den naiva charmen i hennes förra roman, No och jag, som jag verkligen älskade.
2011-05-06
Margo Lanagan - Tender Morsels
Den här boken bygger på den gamla sagan "Snövit och Rosenröd" (nedtecknad av bröderna Grimm). Det är en obehaglig men samtidigt vacker berättelse, som nog inte lämnar många läsare oberörda. Språket är smått fantastiskt, och jag hade svårt att släppa taget om boken när jag väl hade börjat läsa. Den är visserligen väldigt brutal i början, men det viktigt för resten av handlingen, då Liga och hennes döttrar Branza och Urdda genom magi blir förflyttade till en alternativ verklighet där bara godhet existerar, en värld som bygger på Ligas hjärtas innersta önskan.| Det här händer i boken. |
I don't know who really wants to be pulled into this world of sickness and heartache no matter how well written. It's not that I only enjoy novels with no substance, but this book was so dark that I felt it was extremely hard to enjoy without any light or hope. I wouldn't recommend this book to anyone really.Den här personen har uppenbarligen missat hela poängen med boken. Den innehåller visst ljus och hopp, kanske till och med mer än vad jag skulle vilja. Den handlar om att även om det finns mycket onska och jävelskap i världen, så finns det också mycket godhet och kärlek. Det ena kan inte existera utan det andra. Att, som Liga gör, beröva barnen från allt ont och alla motgångar, är som det visar sig både själviskt och destruktivt, för det är nästan som att inte leva alls.
Jag älskade den här boken, från den obehagliga början till det bitterljuva slutet, med män förvandlade till björnar, en girig dvärg, magi och brustna hjärtan dessemellan, och kommer nog att läsa om den. Det är sällan återberättelser av sagor blir så här lyckade. Dock får jag väl varna känsliga läsare, den är nog inte för alla.
Engelska bokfynd
Vid min senaste englandsvistelse lyckades jag roffa åt mig en hel del bra böcker. Det vimlar av "charity shops" i Bideford, och jag besökte dem ofta. De begagnade böckerna var relativt dyra, mellan 10 och 20 kr, jag är van att betala tre till fem kronor för pocketar här i Lysekil. Men jag är ändå nöjd med listan nedan, det blev inte så himla dyrt ändå, kanske 200 kr. Tyvärr kunde jag inte ta med alla hem, på grund av dumma Ryanair.
The Seance - John Harwood
The Tales of Beedle the Bard - J. K. Rowling
The Lovers - John Connolly
I, Coriander - Sally Gardner
The Winter Ghosts - Kate Mosse
The Testament of Gideon Mack - James Robertson
The Food Taster - Peter Elbling
Peony in Love - Lisa See
The Time Traveler's Wife - Audrey Niffenegger
The Suspicions of Mr. Whicher - Kate Summerscale
The Red Necklace - Sally Gardner
The Outcast - Sadie Jones
The Left Hand of God - Paul Hoffman
The Seance - John Harwood
The Tales of Beedle the Bard - J. K. Rowling
The Lovers - John Connolly
I, Coriander - Sally Gardner
The Winter Ghosts - Kate Mosse
The Testament of Gideon Mack - James Robertson
The Food Taster - Peter Elbling
Peony in Love - Lisa See
The Time Traveler's Wife - Audrey Niffenegger
The Suspicions of Mr. Whicher - Kate Summerscale
The Red Necklace - Sally Gardner
The Outcast - Sadie Jones
The Left Hand of God - Paul Hoffman
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)