Sidor

2008-09-01

Nu kan det nog bli tid över för läsning

Efter sex års exil i Värmland är jag äntligen tillbaka i Lysekil!

Gårdagen var mardrömslik, och det var helt och hållet mitt eget fel. Jag hade inte packat allt, och inte städat heller. Så städning, packning och lastning tog åtta timmar. Som tur är hade jag fem personer som hjälpte mig, men det var ju orättvist mot dem att jag inte var klar som jag hade lovat. Resan ner tog ungefär fyra timmar, det är en timma längre än vanligt, eftersom släpet var så tungt.

Klockan halv ett på natten var vi framme i Lysekil - och fick tvinga ut min bror och några bekanta för att hjälpa till att bära. Det tog dock bara en timma så det var flyttens bästa del.

Jag hade inte sett lägenheten innan, men den är jättefin. Min mamma, domedagsprofeten, hade målat upp en väldigt mörk bild av hur liten och dåligt planerad lägenheten är, så jag blev positivt överraskad. Visserligen har den dålig plats för bokhyllor (jag fick till och med lämna en i Kil), men om jag köper några som når upp till taket kan jag nog få plats med en hel del böcker, och så tänkte jag skaffa några vägghyllor också att ha över sängen och skrivbordet.

Nu kanske den här bloggen kan återgå till det normala, jag ska sluta tjata om flytten.

2 kommentarer:

Arina sa...

Det låter som om det gick ganska bra. Vi gav upp vid halv fem på morgonen när vi flyttade. Då var brorsan så trött och arg att han helt själv hivade frysboxen genom hela trädgården till källaren. Ja, du har ju varit med en gång så du vet hur mycket skräp vi har.

Olivia sa...

Jag har ju bara bott i ettor, så jag har inte kunnat samla på mig så mycket.

Men när mamma såg den fulla sopsäcken med skor jag skulle slänga utbrast hon i: Du måste ju vara någon slags....SAMLARE!