Sidor

2009-01-13

En gammal recension

Inspirerad av Mårtens modiga inlägg med gamla pinsamma bokanalyser letade jag fram en egen. Den är från 1994, när jag gick i nian, och den var med i skoltidningen (vi var bara fem elever på skolan så det var inget märkvärdigt):

Draktårar av Dean R. Koontz

Tror du att det finns någon som kan skapa vilken sorts osårbar varelse som helst med hjälp av tankekraft och jord och sand eller vadsomhelst? Och att denna person kan sätta eld på saker med tankekraft och kan stoppa tiden? Det trodde nog inte Harry och Connie heller. Tills han blev arg på dem för något och började terrorisera dem. Bland annat skapar han en hemsk, stor uteliggare som säger -Ticktack, ticktack i gryningen ska du dö, till Harry och som mördar Harrys bästa vän.
Mannen med denna hemska förmåga heter Bryan Drackman. Han är mycket sinnessjuk, tror att han ska bli en ny gud. Han älskar att döda och hans förmågor är så stora att han tycks vara oövervinnerlig.
Men Harry och Connie kommer på när han är som mest sårbar. Nämligen när han sover. Och det är bara några timmar kvar till gryningen...
Jag tycker att boken var hemskt bra, precis som de flesta andra böcker av Dean R. Koontz jag läst. Kanske inte riktigt så rysligt som något av Stephen King, men nästan.

Jag rodnar... Det värsta är att jag antagligen inte är så mycket bättre nu.

3 kommentarer:

Arina sa...

Jo,du är bättre nu.

Olivia sa...

Skönt att höra. Men jag tror fortfarande att jag överanvänder ordet "hemskt".

K sa...

"...en hemsk, stor uteliggare som säger -Ticktack, ticktack i gryningen ska du dö..."

Fantastiskt. Nästan så att man måste läsa boken nu.