Sidor

2008-10-14

Léonora Miano: Nattens inre

Det här var en ganska otäck bok som handlar om hur långt människor kan gå för att överleva, även om det är till en vardag som bara går ut på att ta sig genom dagen bäst man kan.

Den utspelar sig i ett fiktivt centralafrikanskt land, Mboasu, dit Ayané återkommer efter några års vistelse i Frankrike. Hon kommer till den lilla byn hon växte upp i, en by där det nästan bara bor kvinnor och barn eftersom männen är i storstan och jobbar. Här är det traditionen som styr människornas agerande, och något utrymme för att vara annorlunda finns inte.

I landet pågår ett inbördeskrig, och en grupp rebeller har sagt åt byborna att de inte får lämna byn. Efter ett par veckor kommer de tillbaka, och tvingar byborna att utföra något fasansfullt (jag tänker inte skriva vad). Rebellerna har förvrängda afrocentriska motiv - byborna förstår ingenting och vill bara överleva.

En mycket stark och välskriven roman. Den fick mig även att undra varför jag inte läser mer afrikansk litteratur. Det borde jag.

Inga kommentarer: