Sidor

2009-12-09

Dan Brown - Den förlorade symbolen

Jag tyckte att Angels & Demons var en ganska underhållande thriller, trots (eller kanske på grund av) en helt osannolik handling och ett inte särskilt elegant språk. The DaVinci code var också underhållande, men som en sämre upprepning av Angels & Demons. Den förlorade symbolen är den tredje boken om Robert Langdon, och den här gången brydde jag mig inte om att läsa den på engelska, för den stod där på "enveckaslånehyllan" på biblioteket och såg lockande ut.

Den här boken utspelar sig i Washington D.C. och handlar om frimurarhemligheter. Det är samma blandning av konspirationsteorier, gåtor, religion, hemliga sällskap, symboler och pseudovetenskap som tidigare böcker, plus en rejäl portion patriotism. Brown gör sitt bästa för att få noetik att verka vara riktig vetenskap (det är det inte), att få frimurarna att framstå som mer än den grupp pellejönsar de faktiskt är och att få intrigen att räcka boken igenom. Och nej, han lyckas inte.

Robert Langdon är en synnerligen platt karaktär, han är mer ett levande symbollexikon (på nybörjarnivå, Brown fördjupar sig inte direkt) än en människa. Därför bryr man sig inte om vad som händer honom, och därmed är boken inte ett dugg spännande.

Om jag hade trott på någon högre makt, och att människan har en själ hade jag nog tyckt bättre om boken, eftersom det är en hel del flummeri om sådant, särskilt mot slutet av boken.

Under hela läsningen har jag känslan av att Brown tror sig vara väldigt intellektuell och slug, och att han satt och skrockade för sig själv medan han skrev boken, samtidigt som han slog upp en och annan sak på wikipedia och tänkte: "Nu jäklar har jag hittat något som jag inte har hört talas om förut, då har nog ingen annan gjort det heller!"

Den var alltså inte särskilt bra. Men ändå rätt underhållande, och den var ett himla bra tidsfördriv när jag låg på akuten i sju timmar och väntade på doktorn i fredags.

7 kommentarer:

Martina sa...

Ja, jag är lite sugen på att läsa The Lost Symbol trots att Dan Brown är en ytterst tafflig författare - Da Vinci-koden var ändå rätt underhållande. Änglar och demoner var jag dock inte särskilt förtjust i, filmen var faktiskt betydligt bättre.

Arina sa...

För mig räckte den första, men så läser jag lite långsammare också.

Vad gjorde du på akuten då?

Olivia sa...

Du läser ju så snabbt Martina, så den fixar du på en kväll. Så jag tycker absolut att du ska läsa den trots att den inte är så bra.

Angående filmerna så har jag bara sett halva DaVinci-koden, och den var så tråkig att jag somnade.

Olivia sa...

Just det Arina, jag blev skickad med ambulans till Näl för att jag hade jättehögt blodtryck och en misstänkt q-våg på mitt EKG (jag gick till vårdcentralen för att jag varit yr hela dagen).

Arina sa...

Det lät inte så roligt. Tur att du hade boken med dig i alla fall och jag hoppas det inte var så allvarligt.

Vi ses ju snart så då får du berätta mer.

Martina sa...

Se Änglar och Demoner istället, den var faktiskt helt ok.

Olivia sa...

Jag har hört att den ska vara bättre. Men jag väntar nog med att se den tills den går på tv.